Ligger nu i min egen säng. Gillar hur det låter, min egen säng. Gillar dock inte riktigt var den är placerad. I Ystad. Känner redan att jag har lite halv panik, gråtfärdig och är fruktansvärt rastlös. En del tänker, skit samma det blir skönt att spendera sommaren i Ystad. Medan den andra delen (den största delen) tänker hur fan kunde jag hamna tillbaka här. Att jag dessutom verkar ha glömt mina öronproppar i Göteborg får mig att vilja springa här i från så fort och långt det bara går. Jag vet att jag överdriver nu men så känns det faktiskt. Det är för jobbigt.