Nu var det bara jag och Annie kvar. Josse och Klara har varit här och hälsat på i helgen och jag kan inte annat än att erkänna att jag fullkomligt älskar när det är rullians i lägenheten. Idag när jag kom hem så var det verkligen jaha vad gör man nu då. Sitter och funderar på om jag ska springa ner till källaren och börja packa ner saker. Kom dock vara jobbigt att stirra på en massa kartonger tills på söndag. Men gör jag det inte nu så kommer jag säkert inte få det gjort senare i veckan.

Ni förstår det pågår en ständig konflikt i mig. Jag vill kalla det kris men det är antagligen inte rätt ord. Men frågan som hela tiden går igenom mitt huvud är "är detta allt?" En fråga man kan analysera sönder på tok för mycket. En fråga man antagligen egentligen inte vill veta svaret på. Fan, vissa dagar känns det ingenting idag känns det tusen. Jag hatar min rastlöshet!