Jag nästan skäms över att säga det högt.

Borde verkligen ta mig ut och gå en runda, men det är så varmt och skönt i sängen. Förstår inte hur jag ska lyckas komma in i normal dygnsrytm igen. Förstår inte heller hur jag ska lyckas få med alla mina saker tillbaka till Jönköping igen. Har redan varit hemma i tre veckor, tiden går så fort. Jag vet att jag har sagt det förut men jag säger det igen, jag blir lite rädd.

Jag och Lizette var ute i Svarte igår och vandra runt, peka på hus och vem som hade bott var. När vi gick förbi skolan så var där någon som hade hängt upp en stor, ja jag vet inte vad man kallar det. Affisch liknande poster på lekplatsen med filmen 2012. Det var riktigt läskigt, jag vet inte hur jag ska ställa mig till den här "myten" om jordens undergång. Det går inte riktigt att skjuta undan tanken på att det bara är struntprat för man kan ju inte vara riktigt säker. Man kan nog bli knäpp av att tänka för mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0